Lapplandsjäntan

En sak jag gör varje gång jag " vänder hem" till Åsele, är att läsa Åsele-Nytt. Det är ett litet annonsblad som delas ut till kommunens hushåll en gång per vecka där näringsidkare, föreningar och andra kan annonsera om händelser eller allmän information. I veckans Åsele-Nytt fanns den här annonsen, Och en "söndag" mitt i veckan är ju en perfekt dag för att åka på fika utflykt! Så igår packade vi - jag, den o-elaka styvmodern, lillasyster och Bullen - in oss i bilen och åkte till Hälla för att dricka kaffe och doppa. Jag tycker även som så, att när det faktiskt händer något i kommunen så är det inte mer än rätt att besöka och visa uppskattning för de som gnor på och håller näringslivet levande här ute i glesbygden. Väl framme i Hälla intogs kaffe på kopp, en läsk till lillasyster och hembakat fikabröd bestående av kanelbulle, wienerbröd och sockermunk. Smaskens! I kaféet består en del av inredningen av tavlor målade av lokala konstnärer som en kan köpa ...

Då Tamara McKinley's Ekon av längtan bjöd på ett allt annat än tillfredsställande slut, var jag i desperat behov av en bok med mer... Må bra -känsla, för att komma till sans igen. Uppdraget "Må bra-bok" föll på en fantastisk liten berättelse av Andrea de la Barre de Nanteuil och Lovisa Burfitt, nämligen   4. Boken om Mademoiselle Oiseau   Boken om Mademoiselle Oiseau är en fantastiskt kreativ berättelse om det kontrastrika mötet mellan den färgstarka Mademoiselle Oiseau och den grå Isabella. Mitt i Paris ligger avenue des Temps Perdus. Där, högst upp i ett vackert gammalt hus, bor Mademoiselle Oiseau med alla sina katter, fåglar, pärlhalsband och vackra klänningar. I samma hus bor Isabella. En dag efter skolan råkar hon trycka på fel hissknapp och dras plötsligt in i Mademoiselle Oiseaus våning. Hon hamnar i en egendomlig värld med tusentals lådor och hemliga rum. Mötet blir en början till en viktig vänskap för dem båda. I den gamla Parisvåningen verkar t...

Kommer ni ihåg Acke? Ni vet serietidningen om helylle killen Acke Andersson och hans vänner, till exempel Betty och Veronica - ömsom bästa vänner ömsom värsta fiender. Serien Acke publicerades för första gången i Sverige år 1959 i tidningen Blondie, men har funnits i Amerika ända sedan december 1941. Från och med i år kan vi numera även hitta Acke i tv-rutan, genom serien Riverdale som alltså baseras på serietidningarna om Acke och hans vänner. Det är den amerikanska kanalen The CW som visat serien i USA och hittills finns det en komplett säsong av serien samt ett utlåtande från kanalen om att serien kommer att fortsätta även framöver. Här i Sverige kan vi möta Acke och de andra i Riverdale genom Netflix, då det är Netflix som för tillfället äger rätten att visa serien internationellt.  Jag har hittills sett fyra avsnitt av serien Riverdale och tycker hittills att den verkar lovande. Jag känner igen karaktärerna från tidningen som jag läste när jag var yngre och tycker ...

Efter en oplanerat tidig start på dagen - och därav oplanerat lite sömn, blev dessvärre dagens aktiviteter inställda. Men, inget ont som inte för något gott med sig . Igår kväll var det en otroligt trött fru Andersson Lindgren som återvände hem, slut som artist. Dagens påtvingade vila var med andra ord rätt välbehövlig och jag har så smått börjat göra comeback till livet under eftermiddagen. Det började med en sväng till affären, fortsatte med städ i köket och avslutades med en spontant ihop-slängd mysmiddag med den kära maken när han kom hem på rast. Nu ska ni inte luras och tro att det blev något väldans extravagant, men med små medel kan man åstadkomma mycket till en sen tisdagsmiddag. Morötter, potatis och rädisor hackades och kryddades innan de åkte in i ugnen och på spisen stektes det... korv! Jajjamän, korv. För min egen del lite lyxigare variant i form av färsk salsiccia från Nyhléns Hugossons. Något jag själv tycker kan lyfta en middag otroligt mycket, eller vilken måltid...

Nu ska jag dela med mig av en av mina nya favoriträtter. Den här rätten uppstod av en slump en eftermiddag när jag var sådär hungrig så att maten helst bara skulle bli klar genom tankekraft! Med latmasken i ryggen, tålamodet borttappat i en låda och hungern som vrålade uppstod då, Lapplandsjäntans grönkålspytt Du behöver; Fryst oxpytt Fryst hackad grönkål Vitlök Olja (raps eller oliv) Salt och peppar Gör ungefär så här; Skaka ut pytt i en stekpanna Tillsätt drygt hälften så mycket grönkål som pytt Ringla över olja som stekfett Stek på medelhög värme och riv ner en vitlöksklyfta. Smaka av med salt och peppar Klart - Ät - Njut

Igår var det onsdag och jag spenderade hela dagen hemma. Jag började med att ta sovmorgon, så omkring klockan nio hoppade jag ur sängen. Det blev middagsrester till frukost tillsammans med en kopp te och senaste avsnittet av Big little lies i soffan. Efter middagsfrukost och cliffhanger hoppade jag in i duschen och sen bänkade jag mig vid skrivbordet för att ta tag i lite mejl och annat som fått vänta på uppmärksamhet. Då är det nödvändigt att proviantera med kaffe, lingondricka och en ask viol-tabletter . Sen kan man få byta fokus och kolla varför sopkorgen rör sig helt plötsligt. Bara för att upptäcka att pälsbollarna leker kurragömma. Min gissning är att Kurth med sina självlysande ögon var den som skulle leta. Sen kan det vara så att det kommer förbi ett stycke besök en liten stund så en helt sonika tar lite paus! Under pausandet är det gyllene läge att skratta åt roliga bilder på instagram. Speciellt om de kommer från Ahlgrens bilar, för de har så fantastiskt d...

Idag blev dagen då årets tredje bok påbörjades. En biverkning av att mitt huvud och jag inte är riktigt överens om hur världen fungerar, har blivit att jag vissa dagar har haft otroligt svårt för att läsa. När huvudet inte är med mig så är det precis som om jag utvecklat någon form av dyslexi - vilket leder till att jag blir så frustrerad på mig själv att jag helt enkelt inte tycker att jag är värd att njuta av en bok. Men det ska det bli ändring på! Något min psykologkontakt på Neurorehab gav mig perspektiv i är att det är inte bara Connie i nutid som ska tas om hand. Hon rådde mig att de stunder jag hamnar i en form av självdestruktivitet, tänka på att även Connie i framtid och den lilla flickan hon/jag varit i dåtid , behöver kärlek och omtanke när livet är jobbigt. Ett perspektiv som gör det lättare att objektifiera mig själv från det "onda" och hitta ett fokus i självkärlek istället. Men nog om detta nu - det blev allt ett litet sidospår! Årets tredje bok kommer frå...

Här kommer som utlovat ett lite pyssligare tips inför alla hjärtans dag! Vi ska, som rubriken avslöjar, göra en alldeles egen Alla hjärtans dag - skraplott . Du behöver Akrylfärg Diskmedel Papper Pensel En penna ( tänk på att ta en som är mörkare än akrylfärgen du väljer ) Gör så här Häll lika delar diskmedel och akrylfärg i en skål, blanda. Beroende på hur stort område du vill ska skrapas så behövs såklart olika mängd. Jag föreslår att du börjar med ungefär en tesked av varje - du kan alltid blanda mer! Rita därefter upp din skrapyta. Till exempel 9 hjärtan som du skriver något i med pennan du valt. Måla sedan över texten med din färgblandning. Låt torka.

På tisdag är det alla hjärtans dag, eller Sankt Valentins dag om man så vill. Sankt Valentin är en stad i nedre Österrike, det ni. Men nej, det är inte för att uppmärksamma en stad i Österrike vi firar den 14 februari. Sankt Valentin helgonet, det finns det faktiskt inga säkra bevis på vem det var. Det finns åtminstone tre stycken Valentine i historien som påstås skall ha avlidit under mer och mindre våldsamma omständigheter den 14 februari. Det finns vissa teorier och berättelser som är mer erkända än andra, men på grund av osäkerheten kring vem Sankt Valentin var så beslutade den katolska kyrkan att 1969 helt sonika plocka bort högtidsdagen till minne av denne mystiska Sankt Valentin ur kalendern. Varför alla hjärtans dag ändå står med i de flesta av våra almanackor och kalendrar är på grund av den stora kommers som blivit kring denna dag. För vad låter inte bättre än att ha en hel dag i almanackan helt vigd i kärlekens tecken? Och visst är det aldrig fel att visa våra när...

Då vårt vardagsrum hipps vipps förvandlades till en förvaringsmöbel i köket, blev vi ju helt plötsligt utan! I äkta McGywer anda, " man tager vad man haver " blev ett nytt vardagsrumsbord till. Detta användes 2 st likadana vinlådor (hyfsat lika i alla fall, mått-mässigt) 1 st annan sorts vinlåda 8 st sängben i ek 1 st överblivet hyllplan från skrivbord *hokus pokus filiokus, snipp snapp snorum, jag vill ha ett bord i tvrum*  

Säkert är ni många som kan känna igen er i bördan och alla dessa måsten i vardagen. Komma på vad som ska lagas till middag - som inte serverats fyrtioelva gånger redan senaste månaden, tvätten ska vikas, disken ska diskas, golven ska moppas, hyllor ska torkas och toan ska skuras. Oavsett hur Er vardag ser ut, så tror jag att vi alla har minst en särskild "syssla" som verkligen bara känns som ett onödigt ont. Hemma på vår gata i stan, så är tvätten en sån där grej som ofta blir "bortglömd". Den kära maken avskyr att vika tvätt. Avskyr. Jag kan garantera att han hellre städar kattlådan fem gånger om än att vika tvätten. Så när tvätten är tvättad faller det på mig att vika. En syssla jag egentligen inte alls har något emot så, förutom att det är så förfärligt TRÅKIGT! Just när det börjar dra ihop sig för att vika tvätt så kommer jag genast på minst tio andra saker som absolut måste prioriteras! Så jag har kommit på ett knep. Jag har förvandlat den otroligt tråkig...

Vissa dagar är ett enda mörker. Huvudvärk, stygn som spräcks, trötthet som vägrar släppa taget. Då plockar jag fram mitt emergency kit - största och gladaste temuggen i hushållet, myskatter, en bra bok, en bra tv serie och kläder så mjuka att de lika gärna kunnat vara pyjamas. Så får det bli en bättre och mer produktiv dag imorgon helt enkelt!

Som utlovat kommer här årets första bokinlägg! Jag har alltid tyckt om att läsa, att förlora mig i en bok är en form av terapi och egentid som jag alltid kunnat dra nytta av. Fenomenet av att det alltid finns böcker som väntar på att bli lästa, tror jag fler kan känna igen sig i. För att skapa en logg över vad jag läser under året och även hur mycket, kommer jag därför dela med mig av titlarna till de världar jag under året kliver in i. 1. Estrid, Sagan om Valhalla - Johanne Hildebrandt Estrid var den första boken för året. Jag har läst alla böcker Johanne Hildebrandt hittills utgivit i Sagan om Valhalla och blev ännu en gång glad över äventyret jag fick ta del av tillsammans med de utmärkta karaktärerna som dessutom gestaltar starka kvinnoförebilder. Johanne Hildebrandt har en otrolig förmåga att väva samman fiktion med verkliga fakta och genom detta skapa en historia som griper tag i en för att lämna ett bestående avtryck. " I  Estrid , den senaste delen i den ...

Något jag både läst själv och även fått höra från vårdkontakter på ämnet stresshantering, är begreppet egentid . Den definition jag tillskriver egentid är; tid för mig själv - för min skull. Vad jag gör under min egentid skall vara i kravlöst villkor till min egen vilja. Det viktiga är att varje dag sätta av tid för sig själv på det här viset. Vill jag sedan sitta i ett hörn och läsa ifred, gå ut och springa i regnet, sova eller möblera om - så kvittar det! Det viktiga är att under den här tiden är det min vilja som styr och jag behöver inte ta in någon annans behov i ekvationen. Det här med egentiden är något jag har fått lära mig att uppskatta och ta vara på. I början fick jag vara rätt sträng med mig själv för att inte prioritera bort den timma jag avsatt för mig själv - vilket såklart hände ändå ett flertal gånger. Men allteftersom (nu snackar vi år) så är det något jag verkligen uppskattat. Det har blivit något jag saknar om jag inte ger mig själv den. I årets först...

Finna glädje i de små sakerna , är ett råd som brukar vara lättare sagt än gjort, men som gör sådan otrolig skillnad i det långa loppet! För en tid sen hade jag som rutin att varje kväll skriva ner några saker som gjort mig glad under dagen - en kram, en mening, en promenad, en fika, ja vad som helst. Det viktiga är att det är något som faktiskt bringat lite glädje i vardagen. Den rutinen har jag tänkt att försöka återuppta, helt för min egen skull, för att försöka ta vara på och komma ihåg att glädjas åt just de små sakerna. Igår kväll till exempel så ställde jag mig och rörde ihop lite muffins, med min kära make i tankarna då han gärna vill stoppa i sig något sött efter middagen. Då herrn i huset är vegan så är de alltså helt fria från både mjölk och ägg. Det är ett väldigt enkelt grundrecept, som jag själv brukar skoja till genom att stoppa ner någon sorts bär, det jag hittar i frysen ungefär. Så igår blev det; Chokladmuffins med svarta vinbär. Du behöver 100g   ...