Lapplandsjäntan

Hej och välkommen månad mars! Två månader av må bra året 2017 har gått och jag tänkte att vi skulle ta en titt på vad årets första två månader har bjudit på för materiell lycka. Speglas mitt må bra mål i mina inköp tro? Okej, här har vi alltså ett myller av grejor - jag tänker att vi betar av dem punktvis. Ekologiskt svart te med smak av havtorn och skogsbär Ja alltså te är tradition, eller påväg att bli i alla fall - hur länge är något en rutin innan det blir tradition? Kvällarna här hemma är i alla fall lika med te och lugn . Jag varvar ner, värmer händerna på en mugg te och välkomnar kvällen. Babyrosa mugg med vitt hjärta Har jag faktiskt inte köpt men den får vara med ändå då den här presenten bringade otroligt mycket glädje och kärlek med sig! På alla hjärtans dag fick vi två muggar, två skålar och två hjärtformade assietter av Robins föräldrar, allt matchande i babyrosa och både muggarna och skålarna har vita konturer av ett hjärta på sig. Muggarna blev direkt utropad...

Vid varje årsskifte är vi många som lovar saker. Ofta handlar det om att vi ska bli bättre på något, vi ska bli bättre på att träna, vi ska äta bättre mat, vi ska utnyttja vår tid bättre, vi ska prioritera bättre, vi ska vi ska vi ska . Jag skulle vilja påstå att det även är mer regel än undantag att vi varje år efter ett tag "glömmer bort" de här löftena. Vi prioriterar annorlunda än vi tänkt, för vardagen kickar in och helt plötsligt var det inte så enkelt att hålla alla de här löftena. Löftena blir till måsten istället  och just måsten har vi i regel redan alldeles för många av. Jag bestämde mig att 2017 ska bli ett Må Bra år . Ett år där jag försöker hitta och fokusera på det i livet och vardagen som får mig att Må Bra . För att underlätta för mig själv sätter jag under årets gång upp delmål, något att få sträva efter och ett sätt som gör det enkelt att dokumentera både upp- och nedgångar. För det är trots allt lite så livet ser ut - som en redig berg-och-dalbana! Det ...

Onsdagen den 4/1  - för cirka 4 veckor sedan - hakade jag på min o-elaka styvmor på hennes mål om att promenera Vasaloppets 9mil innan startskottet för skidåkarna går, den 26 februari. Hon har likt som jag, bestämt sig för att göra 2017 till ett Må Bra år. 2017 ska bli året då jag lägger fokus på mig och min hälsa - fysiskt såväl som psykiskt. Jag vill bli bättre på att faktiskt lyssna på kroppens signaler och jobba aktivt för att ge mig själv de bästa förutsättningarna jag kan! Ett av delmålen under året är då alltså vår egna Vasalopp, men hur går det då? Jo, såhär ligger det till. Inräknat dagens datum har jag promenerat inte mer än 74,02km . Jag har nu alltså passerat Hökberg och nästa stopp innan målgång(!) är Eldris vid 81,14km. Vasaloppets vätskekontroller Sälen - Start Smågan - 10,56km Mångsbodarna - 23,8km Risberg - 34,53km Evertsberg - 47,08km Oxberg - 61,68km Hökberg - 70,89km Eldris - 81,14km Mora - Mål ( 90km)   Dagens promena...

Istället för bilen tog jag benen med mig idag när jag skulle iväg och skicka telefonen på lagning. Förhoppningsvis blir den lagad i alla fall. Startade strax innan kl 12 så jag kunde följa maken som skulle på jobb en bit och var hemma igen kring 15:30, lagom till dess att solen knöt sig för dagen. Väl hemma igen kunde jag konstatera att jag avverkat inte mindre än 11,96km under dagen! Nu blir det soffläge och bokläsning resten av kvällen, för att jämna ut det hela. Dammen - påväg mot älven Borta i horisonten skymtar bron De sista solstrålarna på vägen hem Rosaskimrande moln la sig som ett täcke över världen

Säkert är ni många som kan känna igen er i bördan och alla dessa måsten i vardagen. Komma på vad som ska lagas till middag - som inte serverats fyrtioelva gånger redan senaste månaden, tvätten ska vikas, disken ska diskas, golven ska moppas, hyllor ska torkas och toan ska skuras. Oavsett hur Er vardag ser ut, så tror jag att vi alla har minst en särskild "syssla" som verkligen bara känns som ett onödigt ont. Hemma på vår gata i stan, så är tvätten en sån där grej som ofta blir "bortglömd". Den kära maken avskyr att vika tvätt. Avskyr. Jag kan garantera att han hellre städar kattlådan fem gånger om än att vika tvätten. Så när tvätten är tvättad faller det på mig att vika. En syssla jag egentligen inte alls har något emot så, förutom att det är så förfärligt TRÅKIGT! Just när det börjar dra ihop sig för att vika tvätt så kommer jag genast på minst tio andra saker som absolut måste prioriteras! Så jag har kommit på ett knep. Jag har förvandlat den otroligt tråkig...

Här har det varit en relativt tyst helg. Förklaras enklast med att veckan tog musten ur mig. Mycket rännande, många samtal och en hel massa trassel brände slut på energi och ork. Så helgen har vigts till återhämtning, vila, vätska typ. Men det är okej! Något som jag får påminna mig om gång på gång är att det är okej! Jag vet ännu inte riktigt hur mycket aktivitet jag klarar av innan huvudknoppen säger "Stopp å stärn å!". Jag lär mig och övar på varje dag att försöka se och höra kroppens varningssignaler och acceptera att jag är inte samma person som jag var för ett halvår sedan. En insikt som är otroligt tung att bära emellanåt, men som sagt jag lär mig. Så i helgen har jag bromsat ner på tempot och prioriterat ner - få aktiviteter och bara sådana som gett energi utan att ta för mycket. Positivt egoistisk! Badkar, bokläsning, vilopauser, långa lugna matpauser och kvalitetstid med maken de timmar han spenderat hemma mellan jobbtider. Så det hinner nog bli människa ...

It's very clear Our love is here to stay Not for a year, but forever and a day The radio And the telephone And the movies that we know May just be passing fancies and in time May go But oh my dear Our love is here to stay Together we're going a long long way In time the Rockies may crumble Gibraltar may tumble They're only made of clay But our love is here to stay - Frank Sinatra

2017 ska bli ett år där fokus ligger på att göra saker som hjälper mig att Må Bra , psykiskt såväl som fysiskt. Ett av mina fysiska mål är att få tillbaka min kondition igen! När jag i augusti blev inskriven på Neurorehab och där fick träffa bland annat sjukgymnast, så kollades min syreupptagningsförmåga upp. Alltså, hur effektivt min kropp tar till sig syre och transporterar ut detta i kroppen. Föga förvånande så var värdena under all kritik. Mina värden var så låga att de varken fanns med i tabellen för min åldersgrupp eller tabellen för min vikt. Löjligt dåliga värden helt enkelt. Detta är ju en insikt som jag kan tänka mig kan vara rätt modfällande - jag skriver "kan tänka mig" då jag inte vet eftersom det var tvärtom vad jag kände. Att min kondition var (är) dålig är ett faktum som jag redan vetat om, ingen överraskning där liksom. Känslan jag fick var därför att " Okej, det här ser skit ut. Då kavlar vi upp ärmarna och löser det här! ", vilket även är vad ja...

Idag fick jag sällskap på promenaden av min kära make. Bara det var ju anledning nog för att ge sig ut! Däremot ska jag, som ungefär resten av mänskligheten, även jag gnälla lite över vädret. Vi har idag haft kring 5 - 7 plusgrader.... och regn. Omkring tretiden så höll det dock upp, så då passade vi på att ta en skymningspromenix! Tog en fantastiskt fin bild efter vägen som jag tänkte dela med mig av till er, MEN... Den lyckades jag radera genom att trycka på "Ta bort" istället för "Dela" *paus för klagan, jämmer och frustration* Nåväl, livet går vidare. Då Robin är ledig även ikväll så passar vi på med lite kvalitetstid och har dragit fram sällskapsspel ur skåpen! Jag tog fram fyra olika spel vi skulle välja och variera mellan, men nu har vi suttit med Master mind  i snart två timmar! Ett spel jag fick när jag var liten och då totalt älskade. Något av ett under är att jag och maken fortfarande är sams efter två timmars sällskapsspel. Vi är båda lite av vi...

På tisdag morgon var det dags att återigen packa väskan och återvända till Storschtan . Detta främst av två anledningar; 11:30 hade jag tid hos distriktssköterskan för att ta bort mina stygn i handen och  Min kära makes 26:e födelsedag! Cirka 8:30 åkte jag iväg från min fina familj på Berget och mötte solen strax därefter. Morgonrodnad Morgonstund har guld i mund Inte mindre än 5 ( FEM) stopp blev det efter vägen innan jag slutligen var framme i stan. Stopp 1 - Renar Stopp 2 - Renar Stopp 3 - Renar Stopp 4 - Polisen och nykterhetskontroll Stopp 5 - Pinkpaus i Bjurholm hos mor Ja, jag vet inte om ni insett det men vi har en hel del renar i Norrlands inland. Poliskontroller är däremot betydligt mer sällsynt! Om det inte är marknad förstås. Jag tog körkortet i Vilhelmina i oktober 2010 och detta är första gången jag blir in-vinkad för poliskontroll av något slag överhuvudtaget. Lite knäppt egentligen då jag kört mycket inte bara i inlandet ...

Just nu jobbar jag mot målet att innan Vasalopps-starten den 26 februari promenera 9mil, ett eget promenad-Vasa. Detta är ett av mina delmål för att hjälpa mig själv att göra 2017 till ett Må Bra - år . Fokus på att lägga tid och energi på saker som får mig att må bra på olika sätt! Jag har nu sedan start 4/1 avverkat 53,52km och har lite drygt 8km kvar till nästa vätskekontroll i Oxberg (61,68km).  Då jag spenderat en helg hemma på Berget har jag och Å sällskapat på promenader med doggsen. Det blir ju lite roligare att gå tillsammans, särskilt eftersom vi jobbar mot samma mål. Både Vasaloppet och målet att göra år 2017 till ett Må Bra - år ! Så under dagarna 3 har vi tagit oss själva, hundarna och kamerorna ut på tur tillsammans. För finns det inte bildbevis eller loggat i Runkeeper gills det ju inte. Vi tog högsäte på toppen av en snöhög i väntan på sällskap Nu kommer dom! "Obligatorisk" söndagspromenad förbi stallet "Skjuter du på mig...