Lapplandsjäntan

Idag stod så marknadshandel på schemat och vi begav oss i samlad trupp ( jag, pappa, Åsa och lillasyster) hemifrån Berget med solsken både i blick och på himlen ner mot samhället. Vi startade marknadssvängen med ett besök på Salig Röra där jag hittade en bok jag letat efter, Glasfåglarna av Elsie Johansson. Glasfåglarna är den första delen om TåPelles, en arbetarfamilj i 30-talets Sverige. Inne på Salig Röra slöt även min lillebror upp och följde oss sedan en sväng runt marknadsstånd och folk. Jag fortsatte marknadssvängen med en obligatorisk marknads-munk, sedan tittade vi runt på både det ena och det andra. På det övre torget var det same-event med tillhörande tamrenar på uppvisning. Efter lite drygt en sväng runt marknadsstånden och även en titt in på några lokala butiker lämnade lillebror och pappa sällskapet - dock åt olika håll såklart. Vi kvarvarande tre fortsatte marknadssvängen förbi mat- och hantverksmässan som hölls i sporthallens lokaler. Där fanns allt från m...

Jag har utropat 2017 till ett år där fokus skall ligga på att må bra. Detta för att hjälpa och egga mig själv till att fokusera på det i livet som får mig att må bra, lägga energi på sådant som gör mig glad och stärker mig psykiskt och fysiskt. Mitt pågående mål är att genomföra Positiv egoism och mindfulness i 30 dagar . Det här målet, den här utmaningen vill jag genomföra för att bli bättre på att vara snäll med mig själv, i stort och smått. Med Positiv egoism och mindfulness i 30 dagar får jag dagligen delmål att klara av som hjälper och utmanar mig till att stanna upp en kortare eller längre stund varje dag för att bygga upp och fokusera på positiva saker, känslor och beteenden gentemot mig själv och min omvärld. Så går vi in i vecka två efter 7 (sju) dagar med positiv egoism och mindfulness , 23 dagar återstår. Under dessa sju dagar har vi alltså mötts av dessa spännande utmaningar, Dag 1 - Rannsakning , där vi skrev ett brev till och om oss själva. Dag 2 - Tacksa...

Kikar in och säger ett snabbt hej till er i februarisolen! Började dagen med en timmes promenad in till centrum för att gå på möte kl 10. Hann dessvärre inte få något kaffe i omlopp innan det så nu sitter jag och insuper kaffe och sol genom en så där lagom vår-skitig fönsterruta på ett kafé. Tänkte dela med mig av min del från utmaningen Dag 2 - Tacksamhet: * Jag är tacksam för det soliga vädret * Jag är tacksam för min förmåga att gå längre sträckor * Jag är tacksam för kaffe

Vid varje årsskifte är vi många som lovar saker. Ofta handlar det om att vi ska bli bättre på något, vi ska bli bättre på att träna, vi ska äta bättre mat, vi ska utnyttja vår tid bättre, vi ska prioritera bättre, vi ska vi ska vi ska . Jag skulle vilja påstå att det även är mer regel än undantag att vi varje år efter ett tag "glömmer bort" de här löftena. Vi prioriterar annorlunda än vi tänkt, för vardagen kickar in och helt plötsligt var det inte så enkelt att hålla alla de här löftena. Löftena blir till måsten istället  och just måsten har vi i regel redan alldeles för många av. Jag bestämde mig att 2017 ska bli ett Må Bra år . Ett år där jag försöker hitta och fokusera på det i livet och vardagen som får mig att Må Bra . För att underlätta för mig själv sätter jag under årets gång upp delmål, något att få sträva efter och ett sätt som gör det enkelt att dokumentera både upp- och nedgångar. För det är trots allt lite så livet ser ut - som en redig berg-och-dalbana! Det ...

I julas fick far min en julklapp som såg rätt sorglig ut. Två A4-papper inrullade i en toalettpappersrulle med ett rött hampasnöre runt. Jaha, det är väl inte så farligt att en pappa får en sådan present av sin dotter? Nä förvisso, men jag tror att det är lättare att komma undan med presenter i form av toapappersrullar när dottern är något yngre än 24 år. Men , för det finns ju alltid ett men. De där halvtrökiga A4-papperna var inget mindre än två stycken biljetter till en extrainsatt konsert med Jerry Williams ! " Två år efter supersuccén med "The Farewell Show”, som sågs av 250 000 personer, kunde Sveriges rock-kung inte hålla sig längre. "Familjen, hunden, kompisarna, gymmet och ishockeyn är okey. Men… fan... man måste få lira!", sa Jerry Williams och satte upp showen "Man måste få lira” – en avskalad, personlig föreställning laddad med favoritlåtar." - Beskrivning från   Blixten Så igår var det äntligen dags! 17:30 öppnades dörrarna för insl...

Istället för bilen tog jag benen med mig idag när jag skulle iväg och skicka telefonen på lagning. Förhoppningsvis blir den lagad i alla fall. Startade strax innan kl 12 så jag kunde följa maken som skulle på jobb en bit och var hemma igen kring 15:30, lagom till dess att solen knöt sig för dagen. Väl hemma igen kunde jag konstatera att jag avverkat inte mindre än 11,96km under dagen! Nu blir det soffläge och bokläsning resten av kvällen, för att jämna ut det hela. Dammen - påväg mot älven Borta i horisonten skymtar bron De sista solstrålarna på vägen hem Rosaskimrande moln la sig som ett täcke över världen

2017 ska bli ett år där fokus ligger på att göra saker som hjälper mig att Må Bra , psykiskt såväl som fysiskt. Ett av mina fysiska mål är att få tillbaka min kondition igen! När jag i augusti blev inskriven på Neurorehab och där fick träffa bland annat sjukgymnast, så kollades min syreupptagningsförmåga upp. Alltså, hur effektivt min kropp tar till sig syre och transporterar ut detta i kroppen. Föga förvånande så var värdena under all kritik. Mina värden var så låga att de varken fanns med i tabellen för min åldersgrupp eller tabellen för min vikt. Löjligt dåliga värden helt enkelt. Detta är ju en insikt som jag kan tänka mig kan vara rätt modfällande - jag skriver "kan tänka mig" då jag inte vet eftersom det var tvärtom vad jag kände. Att min kondition var (är) dålig är ett faktum som jag redan vetat om, ingen överraskning där liksom. Känslan jag fick var därför att " Okej, det här ser skit ut. Då kavlar vi upp ärmarna och löser det här! ", vilket även är vad ja...

Idag fick jag sällskap på promenaden av min kära make. Bara det var ju anledning nog för att ge sig ut! Däremot ska jag, som ungefär resten av mänskligheten, även jag gnälla lite över vädret. Vi har idag haft kring 5 - 7 plusgrader.... och regn. Omkring tretiden så höll det dock upp, så då passade vi på att ta en skymningspromenix! Tog en fantastiskt fin bild efter vägen som jag tänkte dela med mig av till er, MEN... Den lyckades jag radera genom att trycka på "Ta bort" istället för "Dela" *paus för klagan, jämmer och frustration* Nåväl, livet går vidare. Då Robin är ledig även ikväll så passar vi på med lite kvalitetstid och har dragit fram sällskapsspel ur skåpen! Jag tog fram fyra olika spel vi skulle välja och variera mellan, men nu har vi suttit med Master mind  i snart två timmar! Ett spel jag fick när jag var liten och då totalt älskade. Något av ett under är att jag och maken fortfarande är sams efter två timmars sällskapsspel. Vi är båda lite av vi...

På tisdag morgon var det dags att återigen packa väskan och återvända till Storschtan . Detta främst av två anledningar; 11:30 hade jag tid hos distriktssköterskan för att ta bort mina stygn i handen och  Min kära makes 26:e födelsedag! Cirka 8:30 åkte jag iväg från min fina familj på Berget och mötte solen strax därefter. Morgonrodnad Morgonstund har guld i mund Inte mindre än 5 ( FEM) stopp blev det efter vägen innan jag slutligen var framme i stan. Stopp 1 - Renar Stopp 2 - Renar Stopp 3 - Renar Stopp 4 - Polisen och nykterhetskontroll Stopp 5 - Pinkpaus i Bjurholm hos mor Ja, jag vet inte om ni insett det men vi har en hel del renar i Norrlands inland. Poliskontroller är däremot betydligt mer sällsynt! Om det inte är marknad förstås. Jag tog körkortet i Vilhelmina i oktober 2010 och detta är första gången jag blir in-vinkad för poliskontroll av något slag överhuvudtaget. Lite knäppt egentligen då jag kört mycket inte bara i inlandet ...